Hillevi Werring

En julbagatell

Åke hade aldrig gillat julskinka överhuvudtaget.
Farfar påstod att det var de där miljöaktivisternas fel, och moster Svea tog det som en personlig förolämpning.
När pizzabudet kom strax före Kalle trodde de först att han kommit fel, men Åke drog fram plånboken ur bakfickan och räknade upp några av de nya sedlarna i pojkens utsträckta hand.
- God jul allesammans, sa han, när ytterdörren gått igen samtidigt som han försiktigt bar in kartongen på sitt rum.
Det blev dödstyst kring matbordet.
Åkes mamma sträckte fram skinkfatet till faster Gunilla.
- Ska du inte ha en skiva till i alla fall, vädjade hon.
Faster snörpte på munnen.
- Att han var lite egen har jag ju tänkt i flera år, men det här.......
Åkes mamma ställde ner det tunga fatet med en duns på den röda julduken.
Alla hade upphört att slamra med sina bestick och betraktade den stängda dörren.
- Vad tror ni han gör därinne, frågade farmor.
- Äter pizza, sa en av kusinerna. Vad tror ni?
De övriga tycktes begrunda detta.
- Ska han inte titta på Kalle? undrade ynglingens far och tittade anklagande på sin hustru.
- Ingen aning, sa hon, han har inte meddelat något om det.
- Men vad i helvete, sa farbror Kurt med bekymrat darr på rösten, har han gått och blivit ateist?
Ingen svarade, eftersom detta tydligen var ett spörsmål där ingen av de närvarande hade någon direkt information från ynglingen ifråga.
Yngste kusinen satte på TV:n.
Vid bordet åt man snabbt och utan julglädje upp de sista resterna av sylta och julkorv, torkade sig med de nymanglade servetterna och reste sig.
Det blev trångt i soffan, och trots tomtefars verkstad och de sju dvärgarna ville julstämningen inte riktigt infinna sig.
Åkes mor tassade ut i köket och kom tillbaka med nötter, marsipangodis och ischoklad.
Farfar försökte knäcka en paranöt, men skalet var för hårt.
- Lika gott det, sa moster Svea. Jag har hört att de inte är så nyttiga, att de kanske till och med kan vara farliga för hälsan.
Farfar la tillbaka nötknäpparen och tog en ischoklad i stället.
En stund senare läste en norrlänning julevangeliet från en pyntad studio med levande ljus och en riktig gran.
Ynglingens faster fick något drömskt i blicken.
- Bara vi kommer ihåg varför vi firar jul, sa hon allvarligt och vände sig till värdinnan.
- Har du mer julmust? Och marsipangodiset var ovanligt gott i år. Är det rom i?